Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Perifer venkateter Àr en vanlig medicinsk produkt som handhas av lÀkare eller sjuksköterskor. RÀtt kunskap och tillvÀgagÄngssÀtt hos behandlande vÄrdpersonal kan minska risken för komplikationer, sÄsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkÀtundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid anvÀndning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation pÄ förbandet.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Den viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra uppkomst av vÄrdrelaterade infektioner Àr att tillÀmpa de riktlinjer som finns att tillgÄ för basal och personlig hygien. Syftet med studien var att undersöka hur dessa riktlinjer efterföljdes av vÄrdpersonal vid tvÄ kirurgiska avdelningar samt om information eller utbildning betrÀffande riktlinjerna erhÄllits. Detta har undersökts genom observationer vilka dokumenterades med fÀltanteckningar. Materialet frÄn fÀltanteckningarna analyserades med innehÄllsanalys. För att fÄ svar pÄ frÄgan om information eller utbildning om riktlinjerna erhÄllits ombads deltagarna besvara en enkÀt.

Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och hygienrutiner vid kateterspolning. Patienter med urinkatetrar Àr frekvent förekommande inom stora delar av vÄrden och Àr dÀrför nÄgot som vÄrdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet dÄ katetern spolas Àr förenat med komplikationer och dÀrför har en jÀmförande kvalitativ studie hÀr genomförts utifrÄn Handbokens riktlinjer för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÀllande hygien, material och tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀkerstÀlla en god och sÀker omvÄrdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstÀmmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes pÄ en vÄrdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar.

VÄrdrelaterade infektioner kan innebÀra stora ekonomiska förluster för samhÀllet men medför Àven lidande för dem som drabbas. FrÀmsta orsak till uppkomst och spridning Àr att vÄrdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd innehÄller riktlinjer som baseras pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och beskriva hur sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

Handboken för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal Àr ett webbbaserat hjÀlpmedel för att sjukvÄrdspersonal lÀtt ska ha tillgÄng till uppdaterad kunskap som bygger pÄ vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvÄrd som anges i Handboken för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr bÄde en kvalitativ och en kvantitativ ansats anvÀnts, vilket benÀmns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Riktlinjerna för hur munvÄrd bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhÄlan och behandling av uttorkad munslehinna.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Politikerna i kommunen Àr de som har ansvaret för hur Àldre- och handikappomsorgen ser ut. Det Àr politikerna tillsammans med tjÀnstemÀnnen som tar fram riktlinjer och rutiner som handlÀggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir Äsidosatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handlÀggares bedömning. Hypotesen Àr att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer Àn bistÄndshandlÀggarna. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning bland 50 handlÀggare inom Àldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, VÀsterbotten, VÀsternorrland och JÀmtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handlÀggarna, och handlÀggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden Àr dock liten. .

UppmÀrksamheten kring vÄrdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett vÀxande problem pÄ sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta Àr personalens brist pÄ korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hÀlso- och sjukvÄrds riktlinjer gÀllande handhygien, anvÀndande av handskar och skyddsklÀder. Data samlades in genom strukturerade observationer pÄ en avdelning pÄ ett sjukhus i södra Sverige och analyserades dÀrefter bÄde kvalitativt och kvantitativt med hjÀlp av en modifierad version av Burnards (1991) innehÄllsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier.

Audionomprogrammet.

Begreppet etisk stress syftar till att beskrivakonflikten som uppstÄr nÀr en person pÄ grund av organisatoriska hinderupplever sig oförmögen att handla utifrÄn sin moral. I denna studieundersöks hur tolv primÀrvÄrdspsykologer beskriver sina upplevelser avetisk stress, i vilka situationer den uppkommer och hur de hanterar dessa. Urde semi-strukturerade intervjuerna framkom att de tillfrÄgade upplevde etiskstress i relation till ett flertal olika situationer varav mÄnga hÀrrörde frÄnresursbrist och oklara riktlinjer. En utökad patientgrupp, brist pÄvidareutbildning, standardiserade interventioner och begrÀnsadebehandlingstider var exempel pÄ orsaker till dess uppkomst. Psykologernahanterade detta genom att bland annat gÄ emot riktlinjer, föra fram sin Äsiktsamt att inta ett öppet förhÄllningssÀtt gentemot patienten kring de rÄdandebegrÀnsningarna..

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.